tisdag 23 februari 2010

Galla, Kalla och Kalltsomfan!

Inatt tittade jag lite på OS (somnade in lagom till nyheterna 07.30), bara för att kunna vara stolt över att ha följt OS någon gång nu när det väl är OS. Vi har ju väntat på det här i fyra år nu! Och jag vet knappt vilka grenar som ingår i vinter-OS, eller vilka våra svenska guldhopp är.
Men nu var det allafall gjort. Canadas hockeytjejer är ju grymma, men inte så kvinnliga. Och deras lagkapten Melody såg då inte ut som någon melodi dirket.


Melody..

Och sen var det prisutdelning efter skidstafetten där Kalla och Haag spurtade så snyggt! Vilken himla känsla, va grymma de är! Wow. Vilken kick. Vilken ära. Grattis Sverige!!

Annars då?
Det blir aldrig som man tänkt sig tror jag.

Ser nämligen ut som att jag kommer stanna nästa vecka också. Blandade känslor där. Vill tillbaka till Vita huset och träffa mina härliga brudar! Och speciellt Louise som åker nästa fredag!
Har en känsla av att vi kommer att träffas sista gången (oj, för det här kvartalet alltså) här i Östersund, och att jag kommer att åka tillbaka till Hitra med Emma nästa helg. Så kanske det blir. Skulle isåfall vara väldigt trevligt att ha ett bra resesällskap hela vägen tillbaka!
Men två veckor utan jobb, och med endast ett par sofistikerade byxor, det känns lite sådär faktiskt.

Samtidigt, en extra vecka innebär att jag alltså inte behöver flänga omkring som en tok för att hinna träffa alla kära människor som jag vill hälsa på. Då har jag helt plötsligt sju dagar till så att jag hinner varva ner mellan visiterna. Och sju dagar till så att jag hinner bli ordentligt frisk. För jag är ju trots allt sjuk, då ska man inte stressa. Det är inte bra.

Funderar på att gå på hälsokost och köpa nån reningskur som kanske renar levern så att den blir frisk och kry.
Är allafall glad att jag inte är alkoholist eller har någon fundering på att bli det. Alkohol är inte bra för levern.


Nu ska nog Marie sova. Och tjejerna har inte ens jobbat klart för ikväll..

Imorrn vill jag att det är lite varmare, jag vill bara skrika massa fula saker när jag tänker på vad termometern visar. Men det hjälper inte så jag håller mig. Men usch, man kan ju inte göra nånting när det är såhär!

Nu får våren faktiskt ta och komma.

Nu har jag läst ut boken Godis åt folket, vilket förutom ett bye-bye till lösviktsgodiset, även innebär att jag nu har börjat misstänka ett stort hemlighetsmakeri kring just godiskonceptet. Jag misstänker starkt att produkterna innehåller något kemiskt beroendeframkallande ämne, förutom själva sockret. Något väldigt illegalt och fult. Som gör oss till ofrivilliga missbrukade, som trots all vetskap om godisets negativa effekter på kropp och själv ändå fortsätter och fortsätter. Snart kommer de väl sälja koncentrerat godis till injiceringsbruk. Usch. Bu för hemligheter och knösusfasoner!




Hade bra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar